Det där med att inte veta. Herregud vad mycket det tär.
Pappa var på röntgen i söndags. Jag skulle egentligen ha följt med honom, men eftersom jag var bortrest i helgen kunde jag inte. De skulle röntga och se om han har nåt i magen. Nåt som kanske kunde vara en tumör.
Nu sitter jag på jobbet och har dåligt samvete. För att jag inte har hört av mig, trots att jag kom hem redan i söndags kväll. Och hade hela dagen igår på mig att ringa. Men den där känslan av att inte vilja veta, den äter liksom upp allt mod och all energi. Jag vet att jag måste ringa och fråga, och det är ju inte säkert att svaret är det värsta tänkbara. Men det kan det vara.
Jag måste samla mod och vara stabil innan jag ringer. Det är ju trots allt bättre att veta än att leva med ovissheten. Och hur jobbig sanningen än visar sig vara, så är den ju trots allt...... SANN.
prostatacancer,
röntgen,
tumör,
Kommentera